*

Shiit pommes frit vad tiden går fort när man sitter vid datorn och teven! Sitter här med mitt kvällskaffe, och tro det eller ej men jag dissar faktiskt dating in the dark ikväll. Kollar på underabara Greys anatomy i stället. Eller jag måste nog knäppa över lite! haha. Greys får vänta en halvtimme!

Har funderat lite över mina pusselbitar, vilken eller vilka det är som fattas.. Borde kanske egentligen inte skriva upp allt här, men jag vill skriva av mig lite, känns som om att det är bra för mig att se det nerskrivet. Jaa, igårkväll låg jag som sagt och funderade vilka bitar det är som saknas, kan det vara pojkvänsbiten? Jobb-biten? Kropps och personlighets komplex biten?

Men skulle jag verkligen bli lyckligare om jag och aldrig kännt mig nere om jag hade pojkvän? Jaa, kankse i 3-4 veckor om jag har tur! Sen så går det utför igen och det blir heartace i några månader i stället.. Så det är verkligen inte värt att ta upp den jakten! Och även om man skulle ha tur och inte träffa världens skitstövel för en gång skull, så stöter man ändå alltid på problem när man är i ett förhållande, ingen är perfekt och när känslor blir starka så kan de små sakerna kännas så stora. Jobb-biten? Även om jag skulle få ett annat jobb, ett butiksjobb eller vad som helst. Så stöter man alltid på hinder i arbetslivet med! Varje dag går inte på räls, vilket jobb man än har! Komplex-biten..? Ärligt talat, skulle jag verkligen vara lyckligare om jag har större bröst, om min beniga kropp inte var fullt så benig och om mina tänder inte var så snea? Skulle livet vara felfritt då? Naae, för då skulle man hela tiden komma på nya saker som man inte är nöjd med och tillslut så ser man väl ut som någon jädra Hollywood brud..

Som jag brukar säga (och försöka tänka), man kan inte vara lycklig om man inte någon gång är ledsen! Hur ska man någonsin kunna känna sig riktigt glad om man aldrig har upplevt motsatsen? Nej, allt är inte alltid roligt! Men jag försöker ändå stanna posetiv, så gott det går! Även att jag vart lite sur idag och enoormt trött så har jag ändå klarat mig igenom dagen, behövde bara ett litet telefonsamtal från en vän och prata lite strunt för att bli på bättre humör :) Jaa det hjälpte faktiskt! Vågar inte ens tänka på vad jag skulle göra utan mina vänner.. Usch hemska tanke! Ni är bara så underbara, och får mig att må så bra :) Ligger man ensam hemma en kväll och känner sig lite ensam så kan bara en kort konversation på msn med någon av mina vänner göra mig glad och vända hela kvällen. Ja, ni är som sagt underbara, kan inte säga det tillräckligt många gånger!

Fortfarande känns det som någon pusselbit saknas, men det är inget som får mig att känna mig nere längre.. Inte som igår kväll! Ska försöka inte grubbla för mycket, leva i nuet och umgås så mycket med mina vänner som jag bara kan :)

Längtar redan till nästa helg, då väntas tabergsmilen och massa skoj! Hoppas på att vårsolen bestämmer sig för att titta fram. Nu så ska jag titta på lite mer Greys anatomy, sen är det bara för att tagga för en ny jobbdag.. Bläbläblä! Nehe posetvit var det vaaa..? Pussokram på er!